Överklagandenämndens tillsynsansvar innebär i korthet att se till att forskning inte bedrivs i strid med lagen, dvs. att forskning inte bedrivs utan etikgodkännande eller i strid med villkor som har meddelats i samband med ett etikgodkännande.
Nämnden utövar tillsyn genom bland annat informationsinsatser och kontroll av forskningsprojekt. Kontroll av forskningsprojekt sker både efter anmälan och på initiativ av nämnden. Om nämnden finner att det finns skälig misstanke om brott mot etikprövningslagen, är nämnden enligt etikprövningslagen skyldig att göra en åtalsanmälan. Efter en sådan anmälan är det åklagaren som ska bedöma frågor som om det misstänkta brottet är ringa eller grovt, vem eller vilka som är ansvariga samt om gärningen begåtts med uppsåt eller av oaktsamhet. Överklagandenämndens uppgift begränsas till att avgöra om en verksamhet är att bedöma som forskning i enlighet med etikprövningslagens definition och om villkoren i lagen är uppfyllda.
För mer information om Överklagandenämndens tillsyn hänvisas till nämndens tillsynsplan och policy samt samtliga beslut i fulltext.
Bakgrund
Etikprövningslagen trädde i kraft den 1 januari 2004. Sedan dess har forskning där människor antingen riskerar att utsättas för fysisk eller psykisk påverkan, eller för integritetsintrång i form av behandling av känsliga personuppgifter, krävt etikprövningstillstånd. Det är inte förbjudet för forskare att i sin forskning utsätta människor för fysiska, psykiska eller integritetsmässiga risker, men sådan forskning får utföras först efter ett godkänt etikprövningstillstånd. Den som bryter mot etikprövningslagen riskerar att dömas till böter eller fängelse.
Den 1 januari 2020 fick Överklagandenämnden för etikprövning som ensam myndighet ansvaret för tillsynen över etikprövningslagen. Tidigare var tillsynen splittrad mellan flera myndigheter. Det systemet ansågs otydligt och kunde medföra att vissa ärenden hamnade mellan stolarna. Lagstiftaren betonade att det måste finnas en fungerande tillsyn över att etikprövningslagen följs. Tillsynsansvaret över etikprövningslagen förtydligades genom att Överklagandenämnden gavs all sådan tillsyn. Samtidigt med den här ändringen infördes också bland annat ett visst straffansvar för forskningshuvudmännen och straffsatserna för brott mot lagen höjdes.